Pausar livet en liten stund.
Kategori: Allmänt
Imorse när jag gick upp kände jag att det var något som var lurt, utan att kunna sätta fingret på vad. Kände mig lite seg i kolan så att säga, och tänkte att det måste nog vara järnbristen som fortfarande spökar. Under pump-passet kände jag mig helt kokobello. Hjärnan hade rest till Madagaskar och kroppen gick på en skranglig autopilot, som ibland tappade kurs och fick mig att göra helt tvärtom saker. Pinsamt med tanke på att jag alltid står rätt så väldigt långt fram tack vare min syn som förmodligen inte ens skulle bräcka en nyfödd albinomullvad med 3D-glajer.
Efter en två år lång dusch kände jag att något uppe i högra bihålan inte stämde. Det kliade, sved och dröjde inte länge innan det började tokrinna. Minutrarna efter kom den första nysningen och förkylningen var ett ovälkommet faktum. Jag har alltså blivit förkyld i ena näsborren.
Om jag skulle få ge mig själv ett beskrivande mellannamn skulle jag kalla mig för Rastlösheten själv. Jag är supersämst på att sitta still, än mindre hänga ensam. Idag är det ju som bekant lördag, och hade detta varit en lördag för ett par månader sedan hade jag kunnat betala för att få vara ledig och inte göra någonting men just ikväll hade jag verkligen ingen lust med det. Ändå tog jag förnuftet till fånga och lämnade WO på de kvällsaktiviteter jag planerat in. Ikväll är det soffa, Gladiatorerna-repris, duntäcke och te som gäller. Förhoppningsvis räcker det för att lura iväg den där fejkförkylningen.
Trevlig Lördag.
